Svamp och motivationstänk...

Funderar ibland på vad det är som driver min vilja att träna så mycket som jag gör, att gå upp 06,30 en regnig och tokblåsig lördag för att springa 21 km och dessutom tycka att det är skönt och fantastiskt roligt.
Jag har nog kommit fram till att den största motivationen ligger i att jag vet hur det är att vara otränad och överviktig. Just då trodde jag verkligen att jag mådde jättebra, men nu vet jag bättre.
Jag sover bättre, har mindre ont i ryggen och kroppen, har mera livsenergi och känner att jag kan ta mig igenom svårigheterna i livet lite lättare. Helt enkelt mår väldigt mycket bättre än vad jag trodde man kunde göra.
En extra motivationshöjare just nu är att jag ser mig själv springa över mållinjen i Berlin marathon nästa år pigg och glad, vill man så kan man....
I helgen var det tänkt att bli mängder med svamp till familjen, hade även fått en beställning norrifrån, men det blev knappt till en macka, kanske får ut igen om en vecka eller kanske gå till torget ;-)
Har i alla fall haft en lugn,skön och mysig helg nere hos Mormor och Morfar i Tvååker. Födelsedagsfirande med havskräftor är aldrig fel. Bakade några grymt goda baguetter till skaldjuren och som bonus blev det några bullar som bakades av till söndagsfrukosten.
Har lagt upp ett recept på svamprisotto om det är någon som lyckas hitta mer svamp än vad vi gjorde.
Signe med en upphittad kantarell, hon verkade inte så intresserad som mamma och pappa..

Man känner på sig när det är dax!

Skulle på promenad med en av mammorna i föräldragruppen i måndags (ibland är det ju roligt att umgås med människor som svarar med riktiga ord när man pratar med dem).
Eftersom vår dotter inte lärt sig använda toaletten ännu måste ju blöjpåsen tömmas typ hela tiden så också denna dag. Jag lägger sötisen i vagnen och tar med mig kompost och blöjorna i korgen nedanför. På väg ut möter jag en av kusinens dagisfröknar och hejar glatt sen ser jag Lina som jag skall promenera med och det blir genast snack om ammningvanor, nappar, ersättning, sömn, BVC, vikt och matlådor -och vipps är vi i slottskogen! Jag råkar slänga en blick mot marken och upptäcker att jag är ute och går med soparna!
Nu är det dax att börja träna.
Något helt annat att fokusera på, lite egentid och inte  minst behöver kroppen det. På tisdagen är jag mycket riktigt igång. Spinningen gick dom en dans men coren var nog det värsta jag gjort i träningsväg, man kan nästan tro att min kropp har förändrats på något sätt de senaste månaderna! Men eftersom träningsverken inte kommer direkt så kör jag väj ett pass till på morgonen efter. Jag och Signe var på babygympa, det var hur mysigt som helst. Hon ligger på golvet framför mig och jag hoppar som en tok upp och ner på en stepbräda, det måste ju ha sett galet roligt ut från hennes perspektiv. Inte konstigt hon låg och skrattade. Sedan var det lite styrkeövningar med Signe som vikt, Det tyckte hon nog va jättemysigt det såg då så ut. Det är ju en kanonvikt den ökar ju lite hela tiden så man behöver ju inte byta upp sig ;-)
Jag sitter nog hemma idag för röra mig det kan jag då inte!
Kram /C
Höll ju på att glömma Signebilden! Här är hon tillsammans med världen bästa man!

Hon är så fin!

Ja det säger vi nog hundra gånger om dagen.
Nu börjar det bli roligt att busa lite med henne och jag tro hon tycker det också för vi har börjat se det där lilla leendet. Men jag kan lova att det är inte lätt att ta kort på det. Med nappen i ena handen och systemkameran i den andra.
-Det blir sjukt många bilder med bara en stot Carolina-hand i mitten.
KRAM /C

RSS 2.0